Kulning i Nyckelviken

”I tider som dessa, när vi längtar efter glädje och efter varandra, vill vi göra ett projekt som knyter an till gamla traditioner. Som kan upplevas utan att översättas till ett annat media och utan rädsla för att vara för nära varandra. Sverige har alltid varit ett glest befolkat land och i norr har man kunnat röra sig åtskilliga mil utan att stöta på någon annan människa. I denna längtan efter varandra och för att locka in djuren föddes kulningen för längesedan. Att locka och kalla på varandra – att på olika sätt tala om att “här är jag” och vänta på svar känns väldigt aktuellt just nu.”
– Nanna Leth, konstsekreterare i Nacka kommun

Nackas offentliga konst, Nacka lokalhistoriska arkiv och Kulturhuset Dieselverkstaden har bjudit in tre kvinnor som ska kula den 20 maj. Vässa öronen och hör detta sällsamma lockrop eka i vårkvällen.

Plats: Nyckelviken, i närheten av Nyckelvikens herrgård.

Tid: 20 maj kl. 19:00

Medverkande: Carina Hernvald, Miranda Pérez Hernvald och Helena Kasesjö.

Carina Hernvald är sångerska och sångpedagog verksam i kulturskolan Södertälje och Skeppsholmens folkhögskola. Folkmusik ligger henne varmt om hjärtat, både den svenska och den latinamerikanska. Hon samarbetar sen flera år med musikproducenten Pablo Donaldo i projektet ”Söder om himlen” där latinamerikanska folkvisor översätts till svenska. Carinas första möte med kulningstraditionen var på Falu folkmusikfestival vilket ledde till att hon gick en kurs i kulning och lockrop hos dalkullan Agneta Stolpe.

Miranda Pérez Hernvald har vuxit upp i en familj där musiken alltid stått i centrum och kulning har varit en del av familjetraditionen. Just nu går hon en spetsutbildning i musik på Södra Latin. Hon har ett stort intresse för jazzmusik men även folkmusik och världsmusik.

Helena Kasesjö är körledare i en av Värmdö församlings körer. Under hennes skolgång gick hon på Adolf Fredriks musikklasser och efter det blev det studier på Musikhögskolan med körledning som huvudinriktning. Hennes specialarbete under musikgymnasiet handlade om vallkullornas kulande. Hon fascineras av kulning eftersom den har en urkraft med en tydlig koppling till människans historia. Dess syfte är inte att tillfredsställa en publik utan att locka på djuren, fylla arbetsdagen i skogen med glädje och kommunicera med andra människor långt borta i skogen eller på fjället.

Kort om kulning och lockrop
Lockrop är musiktermen för skandinavisk vokal vallmusik och har sitt ursprung i fäboddriften. Musiktermen kulning härrör från Dalarna. Sångtekniken använder en kraftig och vibrationsfri ton ofta i ett högt register. Kulningen användes för att locka på djuren och som kommunikation mellan människor. Fäboddriften sköttes i huvudsak av flickor och kvinnor och har därför som tradition att utföras av dem. Idag hittar vi även kulning i nykomponerad musik, bland annat av artisten och kompositören Lena Willemark.

Dalkullor i Nacka
Befolkningsökning och fattigdom i Sverige under 1800-talet ledde till att många dalkullor vandrade långa sträckor för att hitta säsongsarbete, bland annat i Stockholm och Nacka.

Dalkullorna gjorde ofta dessa vandringar under några år innan de sen återvände till hembygden för att gifta sig och bilda familj.

Några kända dalkullor i Nackaområdet var ”Bröd-Selma” och Carin Ersdotter. Bröd-Selma bar ut bröd från Rymans bageri på Danmarks holme. Carin Ersdotter kom från Djura i Dalarna. Hon fick arbete som mjölkpiga på Järla gård i Nacka och hennes uppgift var att sälja mjölk på Stortorget i Gamla stan. Där fick hon stor uppmärksamhet för sin skönhet och blev omskriven av pressen. Nyheten nådde ändå fram till slottet och innan hon återvände till Dalarna fick hon en inbjudan att träffa Karl XIV Johan och kronprins Oskar. I Järla sjö finns en väg uppkallad efter Carin Ersdotter, Vackra Kullans väg och utanför Järla gård finns statyn Vackra kullan av konstnären Peter Linde.

I Velamsund ligger Kullstugan som fick sitt namn av att den varje sommar var bostad åt 3-4 dalkullor som kom till Velamsund för att hjälpa till med arbetet på gården.

På Nyckelvikens herrgård fanns också dalkullor som anställdes som tjänstefolk för att hjälpa till med trädgårdsarbetet. På bilden från Nyckelvikens herrgård bär de sina Rättviksdräkter.

Bilder:
Bild på spegeldammen i Nyckelviken – foto Mogens Didrichsen, 1994.
Bild på Nyckelvikens herrgård – foto från ca 1900, fotograf okänd.
Bild på Carina Hernvald, Miranda Pérez Hernvald och Helana Kasesjö, privat ägo
Bild på Bröd-Selma – foto ca 1915, fotograf okänd.
Bild på Kullstugan – foto ca 1910, fotograf okänd.
Bild på Järla gård – foto Mats Bäckström, 2013.
Källa för samtliga bilder: Nacka lokalhistoriska arkiv

“Bröd-Selma”

Kullstugan

Vackra kullan

« tillbaka
Kulning i Nyckelviken