– en lekfull, galen och djupt allvarlig föreställning om beslutsfattande, medmänsklighet och svårigheten med att komma överens.
I en kartong, på översta hyllan, lever tre övergivna och bortglömda leksaker. Tre före detta favoriter i ett fängelse av papp. Här får bara den starkaste bestämma och starkast är den som förtränger sina känslor. Den som anpassar sig, blir ett redskap. Och den som minns och längtar blir ett hot. Men när ännu en bortglömd kamrat landar i lådan, ändras allt. Vilka kan de bli om inte bara en bestämmer?
Vad är demokrati? Hur fungerar det? Vad krävs för att det ska fungera? Och vad är alternativet? I alla möjliga sammanhang talas det om demokrati och hur viktigt det är att försvara den. Fast det är inte helt lätt för ett barn att förstå vad demokrati är. För i barnens värld är det ändå alltid en vuxen som kommer att bestämma i slutändan. Ett barn som nyfiket försöker förstå hur demokrati fungerar genom att följa nyhetsrapporter på radio och TV får inte mycket hjälp och vägledning. Det är väldigt många arga och missnöjda vuxna som klagar över beslut som tagits, över att det tar för lång tid att besluta eller rent av att demokratin inte fungerar.
Rekommendation: Hur ska det gå till om alla vill bestämma? En rolig lektion i hur demokrati kan vara på ett barns nivå. Hur ska man tillsammans komma överens utan att det finns en diktator? Eller måste man ha en diktator? Hur gör man?
Katarina Weidhagen, Kulturhuset Dieselverkstaden
Tid: 50 minuter
Pris: 100 kronor per biljett, BOKA HÄR
Från 7 år men passar absolut lite äldre barn också! Det är svårt att sätta åldersgränser, detta är en rekommendation. Kolla gärna trailern för att få en uppfattning om föreställningen.
Foto: Martin Skoog
Press
“Robotens diktatur utmanas av deppig hjälte
Att det är svårt att bestämma vem som ska bestämma har vi alla blivit varse denna höst. Valet ger avtryck också på barnscenen. Demokratipjäsen “Robotdiktatorn” (7–11 år) är skriven och regisserad av Magnus Munkesjö. I en kartong ligger några bortslängda leksaker och väntar på bättre tider. Lennart Gustafssons försynt nostalgiske nalle och Ulrika Hanssons nervöst tvehågsna apa regeras med järnhand av roboten, spelad med skojigt hetlevrad attack av Eva Welinder. När Henrik Gustafsson gör entré som deppig actionhjältedocka ändras spelreglerna och det blir riktigt spännande. För vem eller vilka ska nu bestämma? Konflikterna ställs på sin spets, men för att kunna lämna lådan och ge sig ut i världen behöver man kunna samarbeta.”
Karin Helander, Svenska Dagbladet 181001